Julafton: jourcentralen, feber och vintersol
Min julafton började hemma i byn. Jag hade haft feber i fyra dagar och kände mig matt i hela kroppen. En alvedon senare tog jag mig ner till köket för att äta julgröt och öppna en morgonklapp. Det blev två böcker jag önskat mig länge. Tack mamma. Tack pappa.
Efter frukosten packade vi ihop hela familjen i bilen i vintersolen och for mot Luleå. Jag och mamma lämnade dock resten av gänget hos farmor och farfar för (låt inte mitt leende lura er) vi skulle till...
... Jourcentralen. Jag hade ringt till vårdguiden på morgonen och de sa åt mig att åka in. Symptomen jag hade pekade mot lunginflammation. Jag ropades in och ut flera gånger för att göra en sänka och andas in ventoline, och mellan gångerna låg jag i mammas famn och kollade på kalle anka. Jag hade feber och vart så yr och illamående av ventolinen, jag kände mig verkligen som en sju-åring när jag låg där och var ynklig.
Till slut fick vi åka till julen igen. Ingen lunginflammation för mig. Däremot tror vi att jag åkte på flunsan eller något eftersom att jag var så sjuk så länge.
Jag däckade på soffan på dirren och var borta någon timma. När jag vaknade tvingade släkten mig igenom ett julklappsspel och julklappsutdelningen. Jag fick så många fina saker som jag verkligen önskat mig (och flera stycken som jag glömt bort att jag ville ha). Tack allihopa, hjärta hjärta er<333
Efter att vi öppnat julklappar och kollat på Karl-Bertil Jonsson så var det dags att åka hem igen. Ingen vild och livad julafton, men mysig på sina sätt. Däremot hoppas jag på att vara frisk nästa år. Det känns inte som att det är för mycket begärt.